Laxvallen
Spelarfruarna trotsade vm-fotbollen och besökte Laxvallen på tisdagskvällen. Det känns som att Mörrums GoIS har börjat en upprustning av arenan. Klubbhuset där bland annat omklädningsrummen är belägna är riktigt fräscha. Vi gissar att man börjat med just denna del. I bortalagets omklädningsrum kan man på det klinkrade golvet läsa "Laxvallen", fortsätter man in i duschen ser man ett helkaklat utrymme som är mycket rent och inbjudande. Omklädningsrummen kanske är i minsta laget men vad gör det när man satsat på kakel och klinker? I klubbstugan kan man även se ett stort allrum, bilder från diverse Mörrumslag hängandes på väggarna samt en monter med minnen från förr.
Mörrum kan stoltsera med en mycket vacker läktare (hit har inte renoveringen kommit än). Läktaren är helt i trä och, lite förvånande, gul/vit. Under läktaren finns det förråd, ja vi är mycket imponerade. Den traditionella träsmaken i rumpan finns även den efter en stunds läktarhäng. Högtalaranläggningen man sitter inne med på Laxvallen är även den imponerande, inget skrål utan man hör högt och tydligt vad speakern vill ha sagt. Spelarfruarna får ge ett plus till den svängiga musiken som strömmar ur högtalarna dock ett minus för att det nog var samma låt som spelades, hela tiden! Vi reserverar oss för att vi kan ha fel men allt lät i allfall likadant.
Runt planen har man kvar de klassiska löparbanorna med det röda gruset. Man undrar om Mörrumsmästerskapen i friidrott äger rum varje år eller om det är en svunnen tid. Papperskorgar längs publiksidan är det gott om så man kan inte skylla på det när man ska göra sig av med godispappret eller läskeburken. Något som Spelarfruarna filosoferar över under matchens gång är Laxvallens grannar. Hur många fönsterrutor har de fått krossade genom årens lopp? I våra serier (och högre upp för den delen också) är kanske siktet inte alltid det bästa. Å andra sidan har ju grannarna "gratis" inträde och kan dessutom fortfarande sitta hemma i tv-soffan och titta på division 4 fotboll.
För den nostalgiske finns det en sten som förkunnar vilka som var med och startade föreningen.
Något som oroar Spelarfruarna däremot är de nersänkta avbytarbåsen. Man kan riktigt se framför sig hur en ivrig avbytare som precis fått tränarens order att värma upp i sin iver hoppar upp och slår i huvudet. Andra faror är när utbytta spelare är så trötta att de ramlar ner för kanten istället för att gå ner på "trappen".
Något vi annars tycker om är de snygga näten i målen. Det ser riktigt proffsigt ut när man har målställning, dessutom är nätet i blått och vitt. Snyggt! (för att vara en blå-vitförening alltså, givetvis ska de annars vara gröna och vita)
Hur många poäng blir det då från Spelarfruarna? Mycket svårt! Det blir 4 poäng men hade inte klubbhuset varit i tipptopp hade poäng sjunkit en aning.
